Mobilhälsoverktyg används för att mäta tonårsdepressioner

Forskare och läkare använder allt oftare mobila applikationer för att övervaka patienters mående. Det gör att man kan erbjuda vård som är jämförbar med den som kan ges på sjukhus, även i patientens hem.

I ett forskningsprojekt vid Stanford University arbetar bland annat forskarna med att övervaka patienter på avstånd genom att mäta deras stressnivåer med hjälp av en mätenhet som är stor som ett plåster. Undersökningen ska försöka hitta en koppling mellan stressnivåer och tonårsdepressioner och håller bland annat koll på ungdomarnas hjärt- och andningsfrekvens löpande i 24-timmar. Detta berättas om i en artikel på M-health Intelligence den 17 september.

Den här möjligheten att genom små, mobila mätenheter komma åt information som man traditionellt sett endast har kunnat få tillgång till genom sjukhusvistelse, används även för att undersöka förmaksflimmer. Det har visat sig att de är tre gånger bättre på att identifiera förmaksflimmer än en traditionell läkarundersökning. Mätutrustningen har även visat sig vara väldigt effektiv i att upptäcka lunginflammation, genom att mäta andningsmönster hos patienter som genomgår lungcancerbehandling.


Unga positiva till att använda sociala medier i hälsosammanhang 

Många människor är tilltalade av att ha större kontakt med sina sjukvårdskontakter via sociala medier. Experter varnar dock för att låta detta ersätta verkliga möten.

En undersökning som gjorts av amerikanska The Harris Poll visar att unga människor i stor utsträckning är positiva till att ha större kontakt med sina sjukvårdskontakter via sociala medier. Av de yngre deltagarna (åldrarna 18-24) var det till exempel 54 procent och bland de äldre 42 procent, som kunde tänka sig att vara vän med eller följa sina sjukvårdskontakter på sociala medier. Ännu högre siffror var det (65 procent respektive 43 procent) för dem som kunde tänka sig att kontakta sin läkare via sociala medier angående hälsoproblem. Detta beskrivs i en artikel publicerad i ”CTel News” den 18 maj 2018, där det också framgår att studien styrks av tidigare undersökningar.

Dock uppmärksammar experter på området att unga idag inte söker läkarhjälp i så stor utsträckning som de borde. De varnar för att låta kontakt via sociala medier ersätta läkarbesök och rekommenderar att man endast använder den kontakten som ett komplement till ett besök, antingen fysiskt eller via telelänk. Dessutom påminns det om vikten av att alltid följa gällande regelverk när det gäller elektronisk hantering av patientuppgifter.


Svensk telepsykiatri på MIT-Harvard Medical School Healthcare Innovation Bootcamp 2018

I mitten av augusti deltog Svensk Telepsykiatris vd Fotis Papadopoulos i The MIT-Harvard Medical School Healthcare Innovation Bootcamp i Boston. Bland annat tog han med sig nya kunskaper kring affärsutveckling och digitaliseringsarbete hem – erfarenheter som ligger rätt i tiden när Svensk Telepsykiatri nu satsar för framtiden genom att gå in i Uppsala Innovation Centers Accelerator-program.

Under en intensiv vecka träffades kunskapsledare från hela världen för att träna, dela erfarenheter och samarbeta kring komplexa problemlösningssiuationer. Entreprenörer, läkare, biomedicinska ingenjörer och innovationsledare strålade samman i ett sammanhang där hälso- och sjukvårdsutveckling stod i fokus. Föreläsningar, coachning av experter inom olika områden och problemlösande samarbeten pågick stora delar av dygnet och många deltagare berättar om hur de tillägnat sig ovärderliga erfarenheter och kunskaper under veckan.

Berätta Fotis, vad är det viktigaste du fick med dig från träningsveckan?

– Det var en väldigt intensiv, sömnlös och mycket lärorik vecka och mycket inspirerande att träffa 87 personer från 30 länder, var och en med sin egen vision för att förbättra sjukvården. 

För mig som har en medicinsk akademisk bakgrund var det mycket intressant att bekanta mig med processer kring affärsutveckling och se att det finns en systematisk metod för att starta och skala upp ett innovativt företag. Jag lärde mig också mycket om vikten av att arbeta med ett bra team som delar samma vision. 

Hur kommer du att använda de kunskaper du fick med dig hem?

– Det var bra tajming mellan bootcampen och att Svensk telepsykiatri kommit in i Uppsala Innovation Centers Accelerator-program. Vi får mycket förstärkning när det gäller affärskompetensen genom det samarbetet. Det är många spännande utvecklingsidéer som vi jobbar på och de kunskaper jag fick kommer definitivt att tillämpas i praktiken under den närmaste tiden. 

Vad kunde du lära dig av dina kollegor i andra delar av världen?

– Det var mycket spännande att se att vi har samma utmaningar när det gäller sjukvården i stort, men också som entreprenörer, oavsett vilket land man kommer ifrån. Jag kunde också se att vi har mycket gemensamt när det gäller den stora administrativa bördan för sjukvårdspersonalen som leder till sämre arbetsmiljö och utmattning. Samtidigt ska vi hantera det allt ökande behovet av att flytta delar av sjukvården ut till patientens hem med hemmonitorering bland annat. 

Hur ligger Sverige till internationellt när det gäller digitaliserad sjukvård?

– Sverige och de andra nordiska länderna har ganska bra rykte när det gäller digitalisering i sjukvården generellt. Jag kunde dock se samtidigt att det finns en del hinder i Sverige när det gäller innovativa lösningar inom sjukvården jämfört med andra länder.

Telemedicin för att behandla autism

Att använda telemedicinska verktyg för att behandla personer med diagnoser inom autismspektrat, är ett sätt att komma tillrätta med långa väntetider. Flera amerikanska vårdgivare har erfarenhet av detta.

I en artikel publicerad i CTEL News den 10 maj 2018 framgår att Vanderbilt University’s Treatment and Research Institute for Autism Spectrum Disorders (TRIAD) framgångsrikt har använt sig av telemedicin för att hjälpa barn under tre år, genom terapisessioner tillsammans med deras föräldrar, via surfplattor. Många av familjerna bor i otillgängliga delar av området och skulle annars ha fått vänta länge på att få möjlighet till behandling. 


University of Missouri’s ECHO Autism program har också använt sig av telemedicin i behandlingen av autism. I deras fall har det dock varit ett hjälpmedel för att träna och handleda primärvårdspersonalen. Genom säkra videokonferenser har personalen kunnat ha kontakt med experter inom området.

Röstassistenter i sjukvården

Så kallade ”röstassistenter” erövrar marknaden allt mer och många nya användningsområden utforskas. Nu letar telemedicinbranschen efter möjliga användningsområden inom hälsoområdet.

Många av de nya röstassistenterna är inspirerade av Amazons röststyrda, smarta högtalare Alexa, som kan hjälpa användare med att exempelvis beställa pizza eller ringa en taxi. Dock menar experter inom området att man måste vara försiktig vid utvecklingen av användningsområden inom sjuk- och hälsovård. Det framgår av en artikel på websidan M-health Intelligence den 27 augusti i år. Bland annat säger man att det är stor skillnad mellan att använda tekniken i sitt hem, där man är anonym och avslappnad, och att möta en digital assistent hos sin läkare.

Bland annat har tekniken testats bland ambulanspersonal på flera platser i USA som genom den har tillgång till stora mängder behandlingsinformation. Det finns också möjlighet att genom röstassistenttekniken ta reda på vilket sjukhus i närheten som har bäst möjligheter att behandla ett visst sjukdomstillstånd. Interaktiva, undersökande samtal med assistenten kan vara ett annat användningsområde. En av de stora utmaningarna med att använda röstassistenter i sjuk- och hälsovård konstateras dock vara att hantera sekretessfrågan.

Bärbar e-hälsoteknik testas vid schizofreni

Två nyligen genomförda studier har givit viktig information om hur man kan använda e-hälsoteknik för att kartlägga humörförändringar och triggerfaktorer i realtid samt förbättra vården för patienter med schizofreni. Det framgår av en artikel i M-health Intelligence den 12 mars 2018.

Vården har nyligen börjat utforska hur tekniska hjälpmedel kan användas som komplement för att hjälpa även patienter med svåra psykiska problem. Strävan efter att kunna kartlägga hur patienterna mår när de inte befinner sig hos doktorn, har gjort att man försöker hitta tekniska hjälpmedel där patienterna kan logga sitt mående och koppla det till olika variabler såsom stressnivåer, sömn, väder eller sociala faktorer till exempel.

En amerikansk studie som utförts vid Beth Israel Deaconess Medical Center i Massachusetts under 2017 har visat på pålitligheten i att övervaka patienternas mående genom att kartlägga hjärtfrekvensen. I en annan studie som utförts vid University of Zurich, the University of Bern och Geneva University Hospitals i Schweiz har forskarna kommit fram till att även patienter med psykotiska sjukdomar är bekväma med att använda teknisk övervakning på detta sätt. Forskarna konstaterar även att hjälpmedlen kan vara både kostnadseffektiv och välfungerande både för den svårbehandlade patientgruppen och deras vårdgivare.

 

 

 

 

Brittiska hälsomyndigheten bygger ett bibliotek för hälsoappar

För att garantera kvalitet och säkerhet hos appar som tillhandahåller hälsoråd och hjälpmedel håller brittiska hälsomyndigheten (NHS) på att bygga upp ett bibliotek för godkända appar. Detta för att kunna tillhandahålla kontrollerade hjälpmedel till den som vill. Nu vänder de sig även till utvecklare av e-hälsohjälpmedel för att öka utbudet. De har dessutom utsett ett företag som ska hantera certifieringen av apparna.

För närvarande finns 46 appar i biblioteket, varav endast en är helt godkänd, skriver M-health Intelligence den 23 februari 2018. Ytterligare två appar testas för närvarande, men NHS arbetar för att snabba upp hanteringen. I artikeln beskrivs även hur bristen på kontroll kan göra att användare får helt felaktiga råd och tar som exempel en amerikansk app riktad till diabetiker, som dragits tillbaka efter att ha givit felaktiga råd när det gäller insulindosering.

Ny depressionsapp använder artificiell intelligens i terapibehandlingar

En gratisapp med namnet ”Woebot”, utvecklad vid Stanford University i USA, har visat sig ge positiva resultat i behandling av depressioner hos studenter. Detta enligt en artikel som publicerades på hemsidan ”Futurism” den 31 januari 2018.

Appen är en så kallad ”chatbott”, det vill säga en app som simulerar konversation med en annan människa. Den skapades av Alison Darcy, psykolog vid Stanford University och använder sig av KBT-principer i sina svar. Appen kan till exempel känna igen negativt formulerade meningar och uppmana användaren att tänka annorlunda. Den kan också känna igen suicidala eller destruktiva tankegångar. Den uppmanar då användaren att istället använda en annan app som är utvecklad just för att hantera självmordstankar och självdestruktivitet.

Forskning som gjorts på 70 collegestudenter som använt Woebot visar att den kan göra stor skillnad. Studenterna delades upp i två grupper där den ena använde appen och den andra läste en bok som handlade om hantering av depressioner. Gruppen som använde appen såg en stor förbättring i sin depression, till skillnad från den bokläsande gruppen där ingen större skillnad kunde märkas. 

 

Lättillgängliga terapier kan förvärra psykisk ohälsa

I en artikel som publicerades i Independent den 13 januari kan man läsa om riskerna för att oseriösa onlineterapier kan ställa till stora problem för människor med psykiska besvär. Där varnas också för risken med att använda ”terapibottar” istället för att träffa en levande terapeut.

I takt med det ökande behovet av terapi hos allmänheten, blir också tillgången på privata, nätbaserade terapier allt större. Farorna med att många av dem som erbjuder onlineterapier inte har regelrätt utbildning eller bristfällig träning, beskrivs i artikeln. Man pekar även på det faktum att vissa terapier dessutom har religös eller ideologisk anknytning, utan att det framgår tydligt.

Riskerna med användandet av så kallade ”terapibottar”, det vill säga dataprogrammerade appar som simulerar KBT-terapi, påpekas också. Även om det kan göra stor positiv skillnad för många, finns risken att användandet av appar avhåller människor från att söka professionell, djupgående hjälp. Terry Hanley, forskare vid Manchester University, säger ”För personer med högre grad av ångest är det som att sätta plåster på ett väldigt stort sår. Sex sessioner med ett program är inte samma sak som ett ansikte-mot-ansikte möte för en person som haft en fruktansvärd historia av sexuellt utnyttjande. En storlek kan inte passa alla.”

Ett sjukhus helt utan patienter

På sjukhuset Mercy Virtual Care Center i amerikanska St Luis finns det inga patienter. Ändå behandlar de mängder av svårt sjuka patienter dagligen.

I en lång artikel publicerad på websidan ”politico.com” den 8 november får vi besöka det virtuella sjukhuset i St Luis där läkare och sjuksköterskor sitter vid monitorer och har koll på patienter genom kameror och annan teknisk övervakning. Vissa av patienterna finns på akutsjukhus långt bort och andra kan vara sängliggande hemma hos sig själva.

Mercy Virtual Care Center startade som ett kontor på St Louis största sjukhus 2006 och för två år sedan flyttade det in i separata byggnader och fick eget liv. Syftet var att låta kroniskt sjuka patienter stanna hemma i så stor utsträckning som möjligt, för att undvika dyrbar sjukhusvård som dessutom utsätter patienterna för mer stress, infektionsrisker och annan negativ påverkan.

En av de viktigaste faktorerna var dock att anpassa vården till det nya betalsystemet som kommer införas på sjukhuset inom kort. Istället för att få betalt per vårdtillfälle kommer ersättningen att utgå utifrån hur friska vårdgivarna kan hålla sina patienter. Ett av sätten att uppnå detta är att upptäcka tecken på att allt inte står rätt till, långt innan patienterna själva känner att något är fel. ”En natt på sjukhus i USA kostar 4 600 dollar i genomsnitt, bara för sängen. Du kan få mycket teknisk utrustning för de pengarna”, säger en av de ansvariga cheferna som kommer till tals i texten.

Anpassad lagstiftning kring telemedicin

Under det senaste året har de allra flesta amerikanska staterna uppdaterat sin lagstiftning kring telemedicin. I många av dem har fokus legat på den psykiatriska vården.

Arbetet med att anpassa lagstiftningen till nya omständigheter i takt med att telemedicin blir allt vanligare pågår runt om i USA. Vissa stater har skärpt sin lagstiftning under senaste året, medan andra har lättat upp reglementet för att göra telemedicinsk vård mer tillgänglig. Sammantaget har telemedicinen blivit en etablerad behandlingsform i största delen av landet och i många stater har ökningen varit mer än 30 procent under senaste året. Detta framgår av en artikel i ”Mobile Health News” den 18 oktober.

Den största delen av lagstiftningsarbetet gäller tillgången till somatisk, beteendeförändrande vård via telemedicin, men det pågår även arbete i många stater för att reglera den psykiatriska och psykologiska vården.

 

Telemedicin och mikrosjukhus gynnar varandra

Framväxande av mikrosjukhus och ökningen av telemedicinsk vård har ett starkt samband, det konstaterar amerikanska forskare. Dessutom gör de båda att bristen på specialister blir mindre märkbar.

I en artikel i ”Healthcare Finance News” den 18 oktober kan man läsa om den kraftiga ökningen av mikrosjukhus i USA. Dessa små enheter har vanligtvis färre än tio platser för inneliggande patienter, men erbjuder ofta samma typ av vård som större sjukhus gör om än i liten skala. Dessa sjukhus är till stor del beroende av telemedicin för att kunna arbeta kostnads- och personaleffektivt.

Detta arbetssätt gör att den stora bristen på läkare med specialistkompetens i landet, inte blir lika kännbar som den varit tidigare. Oberoende av var specialisten befinner sig har man kunnat konstatera att den genomsnittliga tiden för att få kontakt med en specialist är så låg som fyra minuter. Diagnos- och behandlingstiden hamnar i genomsnitt på tjugotvå minuter, visar samma undersökning.

 

Lika svårt med läkartider i stan som på landet

Forskare vid Princeton och Thomas Jefferson University har kommit fram till att patienter som bor i stan och på landsbygd kan ha samma svårigheter att få hjälp via konventionell sjukvård. Därför bör satsningar på telehälsa inte vara geografiskt baserade, menar de.

När amerikanska forskare har undersökt hur tillgången till läkarvård ser ut bland patienter som bor i städer respektive på landsbygd, har de kunnat konstatera att svårigheterna inte är kopplade till avstånd på det sätt som man tidigare utgått från. I grova drag kan sägas att landsortsbor har svårt att få läkartider på grund av att det finns för få läkare i området och stadsbor har svårigheter på grund av att det finns för få tillgängliga tider hos läkarna. I vissa fall kan det till och med vara svårare att få en läkartid i stan än på landet. Detta går att läsa i en artikel som publicerades på webtidningen ”mhealthintelligence.com” den 16 oktober.

Forskarna drar slutsatsen att man därför bör erbjuda telemedicinska tjänster utifrån hur tillgången till läkartider verkligen ser ut och inte utifrån var man bor. Många satsningar som gjorts har tidigare riktat in sig på geografiskt avlägsna platser. Dessutom pekar man på det faktum att i vissa riktigt  stora städer, kan det vara lika tidskrävande att åka med allmänna färdmedel till läkaren som det är för dem som bor mer lantligt.

Amerikanskt center hanterar patienter med telemedicin

Ett nyöppnat center för telemedicin vid Medical University of South Carolina (MUSC) gör det möjligt för läkarna att lätt nå ut till patienter runt om i delstaten. Detta gör att befintliga resurser kan användas effektivare.

En mängd tekniska lösningar vid MUSC-centret gör att läkarna till exempel kan träffa elever som besöker sin skolsköterskemottagning utan att barnen missar tid i skolan eller föräldrarna behöver ta ledigt från sina jobb. De kan också undersöka interner på fängelser utan att de lämnar anstalten. Detta sparar både tid, pengar och bekymmer, framgår av en artikel som publicerades på webbupplagan av tidningen ”The Post and Courier” den 17 oktober.

I artikeln beskrivs hur till exempel strokepatienter kan bli undersökta av de främsta experterna inom området, minuter efter att de kommit in till vilket sjukhus som helst. Likaså blir inte bristen på psykiatriker i delstaten lika märkbar, då de som finns kan täcka upp ett större område genom att träffa patienterna via videosamtal.

Specifika program pågår också på kliniken där till exempel gravida kvinnor som är beroende av opiater får stöd och behandling genom videosamtal, eller krigsveteraner kan berätta om sina minnen och guida i realtid på museum, utan att vara på plats.

Forskare vill lösa förlossningdepressionernas gåta med hjälp av telefonapp

Amerikanska forskare har lanserat en app för mobiltelefoner som är utvecklad för att identifiera och behandla förlossningsdepressioner hos nyblivna mödrar. Parallellt med detta samlar forskarna också in stora mängder data i förhoppning om att lösa sjukdomens gåta. 

Det är forskare vid Massachusetts General Hospital i USA som har utvecklat appen som avslöjar och behandlar förlossningsdepressioner hos nyblivna mammor. Det framgår av en artikel som publicerades den 17 oktober på websidan ”mhealthintelligence.com”. I appen får mödrarna svara på självskattningsfrågor som rör ångest, sömn, sinnesstämning och stressnivåer under graviditeten och upp till tolv veckor efter födseln.

Förlossningsdepressioner anses som en mycket allvarlig och skadlig diagnos, men forskarna har inte kunnat identifiera orsakerna annat än att man kunnat konstatera att hormonförändringar, genetik och stora livsomställningar kan påverka. Med hjälp av den data som samlas från de användare som godkänner detta, hoppas man dock på komma närmare svaret på gåtans lösning. 

I ytterligare en studie som genomförs av forskare vid University of North Carolina, håller man genom en annan app på att samla in data från nära 100 000 kvinnor i hela världen som drabbats av förlossningsdepressioner eller förlossningspsykoser.

Amerikansk sjuksköterskeskola först med träning i telemedicin

Sedan maj i år är The University of Arizona College of Nursing, USA:s enda sjuksköterskeutbildning som även tränar sina elever i telemedicin. Så här långt har träningen visat sig ha positiva effekter.

Tidigare har ingen amerikansk sjuksköterskeutbildning riktat in sig på att träna eleverna inför att arbeta med telemedicin, trots att nyutexaminerade sjuksköterskor ofta får frågan om sin erfarenhet på området i en anställningssituation. Likaså räknar man med att hälften av amerikanska sjukhusen erbjuder telemedicinska tjänster till sina patienter och trenden fortsätter stadig uppåt

Detta framgår av en artikel på The University of Arizonas hemsida.

Projektet som genomförts genom ett stort ekonomiskt utvecklingsbidrag, innefattar bland annat träning genom simulerade videosessioner med fiktiva patienter. Efter patientmötena rådgör studenterna med lärare och slutligen gör de en vårdplan och skriver journalanteckningar.

I artikeln berättar studenter som varit med i träningsprogrammet om att de snabbt glömde bort det faktum att de inte befann sig i samma rum som patienten och kände att det var ett meningsfullt möte och att de kunde ge adekvat hjälp. 

Studie kopplar telemedicin till bättre behandling av sömnproblem

En brittisk studie kopplar ihop psykiska besvär och sömnproblem samt pekar ut telemedicinsk behandling som en effektiv väg till hjälp. Det framgår av en artikel skriven av Eric Wicklund som publicerades på M-health intelligence hemsida den 13 september.

I en studie av 3 755 collegestudenter konstaterades det bland annat att internetbaserad kognitiv beteendeterapi är billigare och enklare att få tillgång till än traditionell behandling. Den ger dessutom likvärdiga resultat när det kommer till att behandla insomningsproblem, paranoia och hallucinationer. När det gäller behandling av depressioner och ångest var förbättringar små till medelstora. Dock kan man konstatera att genom att behandla sömnbesvär kan man komma åt även många andra, svårare mentala ohälsotillstånd. 

Sömnsvårigheter är ett ökande problem och vinsterna av att behandla dem är många. Det visar ytterligare en stor studie som gjorts genom ett samarbete mellan flera engelska universitet och som nämns i artikeln. Forskarna konstaterade bland annat att behandling av insomningsproblem kraftigt minskar mängden psykotiska upplevelser hos de undersökta personerna.

Dessutom visar studien att det kan vara lättare att komma intill patienter med andra psykiska problem genom att fokusera på insomningsproblemen, då dessa inte är lika tabubelagda. Genom att börja med att behandla sömnproblemen, kan man få stora positiva effekter även på den övriga psykiska ohälsan.

Ny lag i Texas blir vändpunkt inom telemedicinen

Texas guvernör Greg Abbott skrev nyligen på en lagändring som gör det lättare för vårdgivare att erbjuda patienter telemedicinska tjänster.

Genom en lagändring kan nu läkare i staten Texas etablera kontakt med patienter som de inte träffat i verkligheten, vilket de tidigare varit tvungna till. Texas var den sista staten i USA som hade detta krav. Det finns dock fortfarande vissa begränsningar kring telefonbaserad läkarvård i Arkansas och Idaho.

Lagändringen gläder framförallt telemedicinföretag som nu kan utveckla sina verksamheter i Texas fullt ut. Företaget ”Teladoc” som varit involverade i en sex år lång juridisk tvist som rör konkurrenslagstiftning, är extra glada över lättnaden i lagen som nu gör att tvisten kan avslutas. Den nya lagen är också positiv för de boende i Texas, särskilt de som bor lantligt. Många av dem har tidigare haft svårt att få tillgång till kvalificerad vård. 

 

App mot droganvändning kan vinna stort pris

En nya app, från University of Wisconsin, som hjälper användarna att komma till rätta med drogmissbruk, är finalist i en stor tävling där skaparna har möjlighet att vinna 100 000 dollar.

Appen som kallas A-CHESS, erbjuder användarna ett forum där de kan kommunicera med andra drogmissbrukare som håller på att återhämta sig. Den har också en ”panikknapp” som larmar vänner eller familj om personen känner ett starkt behov av att ta ett återfall. Dessutom har den en GPS som ska hjälpa användaren att hålla sig borta från ”riskfyllda” områden som till exempel barer. Spel för att distrahera, meditationsmusik och information om drogmissbruk finns också i appen.

A-CHESS blev utvald till en av sex finalister av 500 sökande till ”Harvard Innovations in American Government program”. En uttagning som får stor nationell uppmärksamhet då myndigheter både på statlig och lokal nivå använder finalisternas idéer för förändringsarbete.

Den stora fördelen med appen i den här typen av behandlingar, har forskarna vid University of Wisconsin kommit fram till, är den stora tillgängligheten både under själva behandlingen och i efterhand när man ska upprätthålla drogfriheten.

 

Vårdgaranti även för e-hälsa

Vårdgarantin ska gälla även digital tillgänglighet framöver – det framgår av Stockholms läns landsting budgetförslag för 2018. Det betyder att alla patienter ska garanteras att kunna kontakta vården digitalt och via nätet.

I den styrande landstingsalliansens budgetförslag läggs stor vikt vid att vården ska vara mer lättillgänglig och att patienterna ska kunna möta den på sina egna villkor. Det innebär bland annat att man ska ska stödja mötet mellan patienter och vården genom till exempel e-hälsotjänster.

I förslaget framhålls att den nuvarande vårdgarantin ska gälla även för digital vårdkontakt och att utbudet av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden ska utvecklas under 2018. Det ska bli möjligt att skicka bilder och text till telefonrådgivningen. En app ska också utvecklas för Vårdguidens inloggade e-tjänster för att ge bättre möjlighet till säker kommunikation, få påminnelser och boka tider till exempel. Den nya appen ska också innehålla en digital vårdnavigator, där patienten bland annat ska kunna hitta rätt vårdgivare och se kötider. 

Budgetförslaget kommer att tas upp för debatt och beslut i landstingsfullmäktige den 13-14 juni 2017.