Deprimerade militärer fick lika bra hjälp av videosamtal som av personliga samtal

Amerikanska forskare har undersökt hur bra telemedicin fungerar som hjälp för deprimerade militärer i förhållande till traditionell behandling. Studien visade ingen skillnad mellan resultaten i de båda grupperna.

Undersökningen är utförd vid National Center for Telehealth and Technology i samarbete med Joint Base Lewis-McChord, Washington och Veterans Affairs Portland Health Care System, Portland, Oregon. För studien rekryterades 120 amerikanska militärer och veteraner som lottades till två grupper där båda fick åtta behandlingstillfällen mot depression – den ena via videosamtal och den andra i traditionella möten ansikte mot ansikte. Uppföljningar gjordes av alla patienter vid ett par tillfällen under behandlingstiden.

Båda grupperna blev avsevärt bättre både när det gällde känslan av hopplöshet och depressiva symptom. Likaså blev resultaten likvärdigt goda när det gällde hur nöjda patienterna var med den behandling de fått.

Ref: David D. Luxton; Larry D. Pruitt, Amy Wagner, Derek J. Smolenski, Michael A. Jenkins-Guarnieri and Gregory Gahm. Home-Based Telebehavioral Health for U.S. Military Personnel and Veterans With Depression: A Randomized Controlled Trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology. Online First Publication, September 5, 2016.

Videosamtal lika verksamma på depressioner som verkliga möten

Forskare vid University of Sao Paolo i Brasilien har studerat hur väl videosamtalsvård av deprimerade patienter fungerar i förhållande till traditionell öppenvårdsbehandling. Resultaten är mycket positiva och forskarna drog slutsatsen att videosamtal kan vara en lämplig behandlingsform och lika välfungerande som personliga möten för deprimerade patienter.

Totalt delades 107 patienter upp i två jämnstora grupper med hänsyn tagen till var de bodde. Den ena gruppen fick personliga samtal på sjukhuset en gång i månaden och den andra gruppen hade videosamtal hemifrån med en psykiatriker med samma intervall. Båda grupperna hade också personliga uppföljningsmöten ett par gånger under undersökningstiden.

I studien undersöktes till exempel hur depressionens svårighetsgrad förändrades, patienternas nöjdhet med behandlingen, hur den terapeutiska relationen fungerade och hur många som stannade kvar i behandlingen under hela undersökningstiden. Resultaten visade att båda grupperna fick en avsevärd förbättring av depressionen under de tolv månader som studien pågick. I videosamtalsgruppen var det dock en lägre andel som återföll till en svårare form av depression. I övrigt var resultaten likvärdiga i de båda grupperna förutom när det gällde hur många som hade fallit ur undersökningen efter sex månader. Då var resultaten mycket högre för dem som hade personliga möten.

Ref: Ines Hungerbuehler, Leandro Valiengo, Alexandre A Loch, Wulf Rössler, Wagner and F Gattaz. Home-Based Psychiatric Outpatient Care Through Videoconferencing for Depression: A Randomized Controlled Follow-Up Trial. JMIR Mental Health 2016, volume 3.

Telepsykiatrisk jourverksamhet stödjer sjukhus i USA

Genom ett nytt samarbete med InSight Telepsychiatry erbjuder Billings Clinic, det största sjukhuset i Montana, USA, telepsykiatrisk hjälp till sina akut- och slutenvårdspatienter för att försäkra sig om att de har tillgång till rätt vård dygnet runt. Tanken är att det ska korta väntetiderna och ge snabbare hjälp. Detta framgår av en artikel på internetsidan PRWeb den 19 januari 2017.

Samarbetet gör att sjukhuspersonalen får tillgång till psykiatriker som kan göra psykiatriska utvärderingar, uppföljningar och medicinska konsultationer genom videosamtal på distans, mellan klockan 22 och 08 alla dagar i veckan. På mindre än en timme kan personalen länka samman patienten med en psykiatriker.

Montana har den högsta självmordsstatistiken i USA med mer än 23 självmord per 100 000 invånare, nära dubbelt så många som landets genomsnitt. Enligt bedömningarna har 75 procent av delstatens invånare otillräcklig tillgång till psykiatri och förhoppningarna är att införandet av telepsykiatri ska förbättra siffrorna.

Är självmordsförebyggande appar forskningsbaserade?

Självmord är en av världens vanligaste dödsorsaker, främst bland yngre personer ochsmartphoneappar som självmordsförebyggande verktyg blir allt vanligare. För att undersöka i vilken utsträckning dessa appar använder sig av evidensbaserad forskning, har en grupp forskare undersökt 123 appar som riktar in sig på mental hälsa. Resultatet publicerades på Psychiatric Times hemsida den 18 januari i en artikel skriven av Mark E. Larsen, DPhil, Jennifer Nicholas, BA, BSc, and Helen Christensen, PhD.

Sammantaget kom forskarna fram till att ingen av apparna använde sig av de strategier som har bäst bevisad effekt för att förebygga självmord. De föreslår därför att man noga undersöker innehållet i en app innan man rekommenderar den för användning, särskilt med tanke på att den till och med kan gömma innehåll som kan vara skadligt.

I 49 av de undersökta apparna användes åtminstone en självmordsförebyggande strategi. I de flesta fallen handlade det om att ta hjälp av vänner och familj, vilket är en strategi som har stöd i forskningen. Forskarna fick belägg för tesen att apparna inte skulle täcka upp hela skalan av självmordsförebyggande strategier. Framförallt saknades de uppföljande insatserna efter ett självmordsförsök, som bevisats vara mest verksamma.

Multisjuka får hjälp av telemedicin

I en artikel som publicerades på websidan MHealth Intelligence den 1 november 2016, beskrivs hur internet kan användas med framgång i vården av multisjuka patienter. Både genom att vårdgivarna kan samtala med sina patienter, men även genom att patienten själv kan mäta sina värden elektroniskt och föra över dem för tolkning.

Manu Varma, strategichef för internetvårdsföretaget Philips Hospital to Home, beskriver i artikeln det utbredda användandet av telemedicin. Främst menar han att det används inom de sjukhus och vårdinrättningar som har ett stort utbud av vårdalternativ och ligger långt fram när det gäller att skräddarsy lösningar till patienter med ett flertal diagnoser. Bland dem som får hjälp av telemedicin finns såväl högkostnadspatienter som kräver tuffa behandlingar och har akuta behov, som kroniskt sjuka patienter och andra som har behov av förebyggande hälsoinsatser.

I artikeln framhålls vården av komplexa patienter med väldigt höga vårdkostnader som ett av de viktigaste användningsområdena inom telemedicin. 

I USA står 5 procent av de svårt sjuka patienternas kostnader för nära hälften av landets hela sjukvårdskostnader och patienter med flera kroniska diagnoser kostar upp till sju gånger mer än patienter med bara en diagnos. I dessa sammanhang kan telemedicin och e-hälsa erbjuda lösningar som förhindrar att problemen eskalerar, menar Manu Varma.

Han hänvisar till ett projekt i Arizona där multisjuka patienter med fler än sex diagnoser, däribland hjärtproblem och diabetes, har fått behandling i hemmet med hjälp av telemedicin. Genom en surfplatta har patienterna haft kontakt med personer i sitt vårdteam. De har också varit uppkopplade mot elektronisk utrustning som till exempel tagit blodtryck, vikt och puls vilket har gjort att vårdgivarna har kunnat avläsa hälsostatusen både genom att titta på patienterna och avläsa deras resultat och sedan kunnat återkoppla till dem. På så sätt har vårdgivarna kunnat ha direktkontakt med sina mest vårdbehövande patienter utan att dessa behövt göra sjukhusbesök.

Projektet har bland annat visat att telemedicin kan ge högre livskvalitet och lägre vårdkostnader för en vårdkrävande patientgrupp. Bland annat resulterade studien i 32 procent lägre sjukvårdskostnader för patienterna och 45 procent mindre sjukhusvistelser. 

Minskade kostnader med telepsykiatri

Telemedicin används i allt större utsträckning för att minska kostnaderna för patienter inom psykiatrin. Genom passiv övervakning av patienterna kan man förhindra försämringar i tid och minska vårdkostnader.

Enligt beräkningarna har mer än 57 miljoner amerikaner psykiska besvär, vilket gör att det är det tredje kostsammaste sjukdomstillståndet och lika dyrt som cancerbehandling. Det berättar Tom Doub, PhD och VD för Centerstone Research Institute i Nashville, Tennesse i en artikel publicerad på MHealth Intelligence hemsida den 8 december 2015. 

En av svårigheterna med att minska kostnaderna har varit att det har varit svårt att samköra patienters allmänna hälsodata och uppgifter kring deras psykiska mående, då dessa hålls isär i sjukhusens rapportsystem. Detta problem kan dock telemedicin råda bot på. Genom att fånga upp ”passiv data” från patienter som ofta söker akuthjälp kan deras vårdgivare upptäcka när en försämring är på gång och vidta snabba åtgärder innan det gått för långt.

Tom Doub berättar om ett projekt där 94 deltagare fick varsin smartphone med möjlighet att både skriva textmeddelande, mejla och ha videosamtal. Samtidigt fångar telefonen in passiv data dygnet runt för att leta efter mönster i personens agerande och dessutom fick deltagarna svara på frågor en gång i veckan. Alla avvikande mönster rapporterades sedan in till vårdteamet. 

Försöket visade många fördelar med systemet. Bland annat gjorde den snabba kontaktvägen till vården att de mer sällan behövde söka akutvård. Dessutom fick vårdgivaren in mycket data utan att det krävdes särskilt stor insats från deltagaren och därutöver sänktes andelen sjukhusvård för patientgruppen med 61 procent och akutbesöken med 32 procent.

Tom Doub drar slutsatsen att resultaten av studien kan appliceras på många olika håll och att telepsykiatri är nyckeln till att sänka kostnaderna för vårdkrävande patienter och samtidigt förbättra vården till dem.

Personlig hälsovårdsplan i hjärtappen

Mer än 54 000 deltagare har delat med sig av sina uppgifter i ett forskningsprojekt som rör hjärthälsa. Detta har resulterat i att en av de första hälsoapparna inom Apples ResarchKit, My Heart Counts, nu har kommit i en uppdaterad version som även erbjuder en personlig hälsovårdsplan.

Detta steg upplever e-hälsoförespråkarna som nästa fas i apputvecklingen och ett sätt attkombinera elektronisk avläsning med analytiska metoder och artificiell intelligens. Alltså att gå från enbart insamling av data till att även erbjuda användarna rådgivning om hälsofrämjande åtgärder.

Om detta skriver redaktör Eric Wicklund den 6 januari 2017 på MHealth Intelligence hemsida. Han referera bland annat till Abby King, professor i medicin- och hälsovetenskap på Stanford University, som säger att utvecklingen av mobilappar har öppnat nya möjligheter för att ge omedelbar återkoppling till användarna.

I den uppdaterade appen MyHeart Counts 2.0 delar användarna information om sina dagliga aktiviteter, hjärt-kärlstatus, blodtryck och kolesterolvärden. Dessa fakta bearbetas och återkopplas till användarna i form av personliga hälsoplaner och förslag på förändringsåtgärder.

Många andra, liknande forskningsprojekt har också utvecklats parallellt, till exempel när det gäller astma, bröstcancer, diabetes, sömnproblem och förlossningsdepressioner. Ett annat forskningsprojekt som pågår handlar om förhållandet mellan hur kroppstemperaturen förändras, livstil och hälsa för att lära sig mer om hur dessa kan hänga samman.

Symposium om telepsykiatri på årsmötet för World Psychiatric Association

Att utvecklingen internationellt går framåt för telepsykiatri blev uppenbart när ett symposium om detta avhandlades vid årsmötet för World Psychiatric Association i Kapstaden i november 2016. Där redovisades såväl historiken som framtida visioner såsom hologram, mimik- och röstanalys. En standard för kvalitetssäkring, säkerhet och certifiering växer fram.

Särskilt intresseväckande var utvärderingen från Gävleborgs läns landstingav >500 patientkonsultationer med psykiater via videolänk. Anna Svensson, läkarchefen för Vuxenpsykiatrin i Hälsingland, berättade om dessa erfarenheter samt om videoförmedlad personalutbildning och -handledning. Personalen har t ex handletts rörande dysmorfofobi och tvångssyndrom av Svensk Telepsykiatri.

Professor Soraya Seedat vid Stellenbosch-universitetet bland åhörarna skrev en uppskattande kommentar och ville nätverka.

Svensk Telepsykiatri är med i den dynamiska utvecklingen av Telemedicin i Sverige och andra länder.

Tips: Två föredrag om svensk telepsykiatri är inlagda i programmet 15 och 16 mars vid SPF:s årsmöte i Göteborg.